Medan vännerna gjorde årets höstepic i Roslagsleran satt jag inomhus och cyklade. Jag är inte särskilt förtjust i att träna på gym, men om jag någonsin ska komma i form så räcker det inte med att jag slöcyklar runt i skogen eller på mysiga landsortsvägar.
Problemet jag har är att konditionen måste öka, jag behöver bättre syreupptagningsförmåga och då är det bara högintensiv konditionsträning som gäller.
Inomhuscykling alltså. Men jag har ingen som helst lust att sitta i en trång källarlokal. Forsgrenska badet på Medborgarplatsen har varit en favorit hos mig sen jag var liten. På balkongen kan man sitta och trampa och lyssna på plask och barnskratt från bassängen. Stort, ljust luftigt och klordoftande.
Visst, jag har tidigare ondgjort mig över gym. Men jag ser det som rehab. Ibland måste man käka medicin även om den smakar fan. Att träna på Medis är som att få medicin med hallonsmak. Dessutom kan man avluta med en simtur och Oliver Twist ligger bara 250 meter bort om man skulle bli törstig.
söndag, oktober 28, 2007
Ingen lera för mig
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
6 kommentarer:
Ibland måste man krypa till korset. Men är öl så bra återhämtningsdryck? Lär göra din träning ogjord rejält.
Ölen skulle jag ju ha druckit i varje fall. Träning+öl är ju bättre än ingen träning+öl.
Så kan man också se det...
Jag såg vår ölnördige vän Anders i vimlet på SMÖF igår, men jag hade lite bråttom till ett seminarium så jag tänkte säga hej senare. Men såg honom aldrig igen.
Öl är bättre efter träning.
Tobbe: Phil och jag ölnördade alldeles på egen hand på OT igår, det gick bra det också.
Jag körde en timme konditionsträning på lite högre instensitet idag. Efter det blev det en simtur för att varva ner. Helmulligt.
Inneträning suger verkligen, men ibland får man väl krypa till korset. Hade en trainer som jag sålde och kommer aldrig skaffa en ny.
Skicka en kommentar