måndag, december 31, 2007

Typ gott nytt år alltså..


Jag borde ha skrivit en "Årets lista" till Happy MTB... men både motivationen och tiden tog slut.
Och jag borde definitivt ha skrivit en årskrönika här på BBB. Men som sagt, det finns inte tid.

Det blir bara en kort sammanfattning: Jag skaffade en landsvägscykel med skivbromsar. Jag hade inte tid med mina vänner. Jag cyklade i Alperna. Jag fick lunginflammation. Jag hade inte tid med mina vänner. Tour de France var värdelöst. Jag köpte en jävla massa grejer. Jag byggde om (lät bygga om) min MTB till en fivespeed. Jag hade inte tid med mina vänner. Min osunda fixering vid handgjorda skor och måttsydda skjortor blev bara värre.

Årets bästa öl var Sierra Nevada Pale Ale, tätt följt av Anchor Brewing Co. Liberty Ale och Oppigårdens Slåtteröl. Signaturen "Nypan" kommer att få en faktura på de merkostnader jag har haft efter alla tips om finöl.

Årets hitlåt var "Pokerkväll i Vårby Gård" med Florence Valentin och på andra platsen kom "Allt som är ditt" med Säkert.

Årets utmärkelse för "waste of time" går till Fejsbok, och årets "Auld lang syne" går till Sånger från nedre botten. Årets "jag borde träffat dig oftare" går till Tobbe Arnesson.

Utmärkelsen för årets "Jernmann" delas mellan Jonas Larsson och Johan Mölleborn, men hade inte Mölle haft en bebis hade Larsson fått andraplatsen.

Årets julklapp var Antons Trikefixie som dök upp två veckor innan julafton.

Årets utmärkelse för "Loyal services far beyond the call of duty " går till Phil McNaughton.

Årets cykel borde ha blivit Surlys Big Dummy, men den får vänta till nästa år. Så Antons Fixietrike får den utmärkelsen också.

Årets uppförsbacke blir återigen vägen från Waidbruck till Ortisei. Den är fruktansvärd trots att det var tredje gången jag cyklade samma sträcka. Jag hatar den vägen och fattar inte att jag envisas.

Årets singletrack var en fin stig mellan Passo Sella och Val Gardena som jag hamnade på när jag insåg att jag var uttråkad på att cykla landsväg. Ganska spännande att köra med bockstyre och stel gaffel när andra cyklister körde heldämpat. Jag var dock glad för skivbromsarna, det var inte mycket kvar av klossarna när jag kom ner till dalen.

Årets Hamlet får väl bli Rasmussen. Det är länge sedan en dansk prins sörjde så mycket över att förlora sitt kungarike.

Titeln "Årets hycklare" får väl gå till alla som känner sig kränkta över att det förkommer doping inom cykling... Bespara mig er moralpanik. Ni ville inte veta, erkänn det istället för att stå och vara indignerade. Till alla som skriker om doping vill jag bara fråga: Hade du gjort annorlunda i samma situation?

Årets "Missbruk av varumärke" går traditionsenligt till Gore Bikewear för handskar som bara håller en halv säsong innan dom faller i bitar. Utmärkelsen "Årets godtrogna dumhuvud" går till mig själv som tror att Gore Bikewear har bättrat sig sedan förra året.

Utmärkelsen "Årets vänner" går ju naturligtivis till alla er som har brytt sig om att läsa här under året... tack!

söndag, december 23, 2007

Babylon by bike önskar god jul!


God jul till er alla! Babylon by bike hoppas att ni alla får en lycklig jul och ett gott nytt år. Och kom ihåg, även om det enbart är ni själva som bär ansvaret för om era liv blir lyckliga så ska ni älska och uppskatta de få vänner ni hittar och hata era fiender oresonligt intill fjärde led.

Anton och jag sitter nu och tänker på nästa års mest spännande cykelsemester. En tur som helt klart kommer att överträffa mina alpresor, trots att den blir kort i kilometer räknat.
Vi sätter igång träningen direkt efter julen och ska vara i form till försommaren. Hoppas att vi kommer att klara dom 44 kilometer ToR som det är till Prinsvillan i Tyresö på Antons Fixietrike.



Vem vill vara med? Minst två domestiques krävs på denna tur, och det måste vara folk som klarar av att bromsa både sin egen cykel och ytterligare en och hålla sig kvar på vägen. En jävla massa bagage ska tas med också, för det krävs ju en flaska bubbel eller två vid etappmålet...

Babylon by bike älskar sina vänner och önskar en riktigt god jul till alla!

torsdag, december 13, 2007

CP-cykel



Månge av er som läser här har träffat min yngste son Anton. Anton är CP, så det har varit lite bök med att hitta en cykel som funkar för honom. När han var liten så hade jag barnsits, och en gång i tiden hade jag till och med en tandem med barnsits bak och storebror Calle som stoker. Vi hade helmysigt, men Anton har växt och hans trehjuling med 8-tumshjul var inte bara för liten, den var trasig. En bra arbetsterapeut på Barnhabiliteringen förstod att det skulle vara viktigt för Anton med en fungerande cykel. och skrev ut en Skeppshult-trike åt Anton.



Lyckan var stor på testfärden. Vi hade skitkul! Men Anton var helt slutkörd efteråt. Han har aldrig färdats så snabbt tidigare för egen maskin. Tänk dig själv, hur kul tycker du att det är att cykla? Tänk om du fick uppleva den känslan för första gången igen!

Leftside drive. Ja, det är en fixie. Arbetsterapeuten ville att det skulle vara rullbroms bak, men jag argumenterade emot. Jag vill inte att cykeln ska stoppa om Anton råkar trampa åt fel håll. Nu driver pedalerna Antons fötter i rätt rörelse istället, och det går att backa denna väldigt stora cykel. (jag har tidigare märkt hur rullbromsnav ställer till problem för spastiska ben)
Så nu vet ni. Fixies är alltså handikapphjälpmedel.
Anton hade inga problem med att hålla emot när det behövdes.



Tyskt touringstyre för att få många ställen att hålla händerna på. Bakåtriktat dessutom för bästa "fixiweirdo" stuket. Går väl dessutom att ställa in på tusen olika sätt.
Frambromsen har parkeringsläge, vilket är väldigt bra vid av och påstigning. Sadeln är en "Bananlimpa" av värsta modell... hindrar från att glida framåt, men vi ska i allafall testa med att sätta dit en Brooks för att se om det funkar.

fredag, december 07, 2007

Klädsnobberi igen. Chukkaboots den här gången.



Okej, det ska erkännas. Jag är en klädsnobb. Men jag är fullständigt ointresserad av mode och jag bryr mig inte om att det ska vara några speciella märken. Däremot bestämde jag mig för cirka 25 år sedan hur jag ville gå klädd, och jag har avvikit väldigt lite från det sen dess. Hittar jag kläder som passar in på min specifikation köper jag dom. Rätt snitt och rätt material regerar. Clarks ökenkängor är ett bra exempel. En designklassiker som har hållit ställningarna i 50 år. Fast dom dojorna har ett allvarligt fel. En mjuk rågummisula kanske är bra i öknen, men den är omöjlig att byta ut när den blir sliten och dessutom har Clarks den dåliga smaken att ibland använda syntetinnerfoder. Nä, bättre att gå tillbaka till originalet före originalet, som precis som många andra bra produkter härstammar från den brittiska militären. Chukka boots är nämligen ridkängor (chukka är en 7 minutersperiod i hästpolomatcher). Och det finns ett flertal företag som tillhandahåller klassiska brittiska skor på nätet. Shipton & Heneaghe till exempel. Precis vad jag ville ha.
Så det var med en viss upphetsning jag inväntade mitt paket, men resultatet är väldigt över förväntan. Så här ska skor vara. Riktiga herrkängor. Handsydda utan barnarbete.
Så jävla fina skor...
Och dom klarar ju alla punkterna på min kravlista. Om svaret är ja på en av punkterna köper jag. Om alla punkter är OK så har det funnits på min inköpslista i flera år. Så här ser listan ut:
* har det här plagget burits av brittisk militär?
* är det här plagget av naturmaterial?
* skulle Suggs i Madness ha köpt det här plagget?
* är designen minst 40 år gammal och still going strong?

Så jag må vara konservativ. Men jag är snygg. Och det finns ingen som helst anledning att leta efter herrmodetips på manolo.se, Babylon by bike täcker även in det området. Nu vet ni det.


(Edit: en annan bra referens är ju alltid Michael Caine.. Om du kan tänka dig Michael Caine i dom skor du vill ha är dom godkända, se "Get Carter" om du är tveksam)