Min synnerligen gode vän Martin H tyckte att jag skulle ta en titt på Cyclingnews bilder från Handmade Bicycleshow och skriva något om det. Jag sade genast nej (det är alltid mycket lättare att börja med att säga nej och ändra sig senare än tvärtom) men tog ändå en titt på bilderna. Det mesta är ju väldigt förutsägbart. Snygga muffade stålramar, otroliga lackjobb, överarbetade droputs med byggarens initialer, variationer på mustaschstyren osv osv. Allt jättesnyggt och med en enorm drömfaktor. (det är som att titta på Orange County Choppers, fast utan att någon i familjen Teutul säger fuck och utan äckliga motorer) Custom är ordet. Och eftersom jag inte var där på plats tyckte jag att det inte var något att skriva om på den här bloggen. Men det var faktiskt en sak som verkligen fångade min uppmärksamhet. Se på bilden här ovanför. Det är en bit rostfritt stålrör som är trätt på toppröret på en Vanillacykel. Det är så kreativt och användbart så att jag blir knäsvag, och det visar på att byggaren cyklar en hel del själv och har funderat ut en enkel och bra lösning på ett problem. Nämligen att när man ställer ifrån sig en cykel, så funkar det oftast bäst att luta den med toppröret mot en gatstolpe, stupränna, hörn, staket eller vad som helst som sticker ut. Ofta hamnar låset där också. Och det oundvikliga är att just på det stället kommer lacken att få repor, och till slut bli skavd. Men den här rostfria rörbiten kommer bara att se snygg ut med lite repor. Få material blir så snyggt patinerade. Själv brukar jag skydda just den här biten av ramen med att sätta dit ett klistermärke, och när det börjar bli slitet byter jag bara. Det här är tio gånger finare. Jag går i golvet..
Jag påmindes också om något jag såg som Solitude Cycles hade gjort, nämligen att lägga in en bit rak ståltråd vertikalt längs styrröret för att hindra wajrarna att skava av lacken. Och det är också sånt jag går igång på. Så enkelt, så bra.
Den som köper en Trek Madone efter att ha sett det här har förmodligen hål i huvet.
Annars: Jag höll på att frysa av mig näsan när jag cyklade ikväll. Jag hade varit och simmat, så varenda por i ansiktet var så där mysigt bastuöppen och fuktmättad. Jag var tvungen att cykla sakta men ändå på en tung växel för att hålla värmen. När jag kom hem upptäckte jag att det var -10 på balkongen, så förmodligen var det 12-13 grader under nollan när jag cyklade. Lägg på köldfaktorn så är jag glad att det inte var längre.
tisdag, mars 07, 2006
North American Handmade Bicycle Show
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Kollar du på stålbiten på översta cykeln så är det en slits i den, den är altså itne ditsatt innan de svetsade ihop ramen. Vi kan valsa dit en sån på surlyn om du vill.
Jag borde dessutom lära mig löda, så vi kan se om vi inte får dit ett kabelskavskydd på styrhuvudet också.
Jodå, jag har redan sett slitsen. Återstår bara att hitta en bit rostfritt rör i rätt dimension. Men man får nog ha någon form av gummiväv på insidan också.
Men gentligen är Surlyn inte tillräckligt fin för sånt.
Jag har funderat lite över det här ramskyddet lite grann, det tog lång tid innan jag ens kom på syftet med det, innan jag läset din text om det.
Men efter lite funderande så har jag kommit fram till att det nog inte är "lutacykelnmotenstolpe-dilemmat" som är tanken i det här fallet. Majoriteten av de cyklar jag sett med denna lilla anordning har varit fixies och eftersom de ofta saknar vajrar som kan hålla styret i schack så är min gissning är att det är ett skydd mot att bockstyret ska svänga runt å slå i ramen.
Jag hör till skaran som gillar påhittiga detaljer men jag måste iallafall ställa frågan ang. stålbiten på Solituderamen, tanken är väl att man vill undvika allt annat än en ren rund yta, vad syns mest, lite skav eller en stor bit ditsvetsad ståltråd? Själv tycker jag det var en fin detalj men det var en kul frågeställning tyckte jag iallafall :)
Tack för en fantastisk och läsvärd blog!
/Henrik
Henrik, tack för vänliga ord.
Nu måste jag ju genast kolla den där Vanillaramen för att se om det är en Fixie eller en växlad cykel. Men angående bockstyren så har jag lyckats repa ramen på exakt det stället även när styret har haft wajrar som har dämpat "svänget", så du kan ha rätt.
På Solitudecykeln är mitt svar "ja, det är mycket snyggare med en ditlödd (rostfri) stålbit än skav eller smutsig plast". Eftersom det är en stålram med customlack så är det verkligen befogat, man slipper en ful rostfläck. Hade det varit titan hade man inte behövt bry sig.
Markus, det är en track bike, och Sasha bygger alla sina med en sådan bockstyreskydd.
Inte en dum idé med stolpeskydd... kanske i kolfiber... eller en sandwich med någon form av klister/gummi mot ramen, en bit rostfritt, ti eller kolfiber för att sprida ut trycket längs ramröret och någorlunda tjock gummi på utsidan för att skapa lite friktion mot stolpen för att bättre hålla cykeln på plats. Bara det är inte så tjock och klibbigt att det störar knäna.
Skicka en kommentar