lördag, augusti 16, 2008

MIn LBS



Johan nere i Bajen skrev om värdet av lokala cykelbutiker , nåt som jag gärna skriver under på.
Framförallt är det bra att kunna gå till en fysisk butik när något knasar.
Men frågan är om det inte är kunskap och kundengagemang som är det viktigaste. I ganska många fall så spelar den geografiska placeringen liten roll för den som i likhet med mig och Johan har ganska bestämda och speciella önskemål för våra cyklar. Och den som kan tillhandahålla specialistkunskap, speciella produkter och upprätthåller en bra kundrelation kan lika gärna vara placerad i Timbuktu (eller åtminstone på ett ställe med ett väl fungerande fraktsystem).
För att ta ett konkret och färskt exempel, så är ju porteurpakethållaren jag skrev om för några veckor sedan utmärkt. Matthew Feeney befinner sig i San Francisco och bygger pakethållare.
Jag mailar honom och frågar vad det kostar, han svarar med att fråga hur min ( och två andras cyklar) ser ut och vill gärna ha bilder för att se hur det ska passa. Kommunikationen är igång.
Förr eller senare kommer jag att ha den frampakethållare jag vill ha.

Men det roliga är att den här processen skiljer sig väldigt lite från hur det brukar gå till när jag köper en komplett cykel. Det är samma diskuterande, samma typ av frågor, samma typ av förslag. Faktum är att alla mina cyklar dom senaste åren har "planerats" via epost, trots att butiken befann sig 10 minuters cykelväg hemifrån. Matt upplever sig förmodligen som en "lokal" hantverkare. En specialistsvetsare som tillverkar nischprodukten porteurpakethållare.
För mig är han också lokal. Den personen som kan svara upp till mina behov är lokal.
Men själva poängen med resonemanget är att Matt´s nischprodukt inte kan klara sig på att enbart tillhandahållas lokalt. Så den lokale hantverkaren/butiksägaren/entreprenören har en kundkrets för sin smala produkt som är internationell, eftersom det finns en produkt eller tjänst som tilltalar många under lång tid men som inte får plats i dom stora aktörernas utbud.
(ni som har läst Chris Anderson vet redan det här. Om inte annat så läs The Long Tail (nej, den handlar inte om packcyklar. Finns med i boksnurran här nedanför).

Visst kommer Deutsche.InterNetRad.de att fortsätta sälja massor. Men även den lokale cykelhandlaren har en chans att nå fram. Det gäller bara för butiken att ändra sitt arbetssätt och koncentrera sig på den specialistkunskap som dom besitter.

Det handlar om att sluta upp med att fylla lagret en gång om året med "säsongens" modeller från Trek, Kona och Specialized utan att i stället ha 10-15 visningsex i butiken, resten beställs efter order och monteras specifikt per kund. Precis som specialiserade cykelhandlare har jobbat i alla år. Kunden som vill gå till butiken och komma ut med en färdig hoj efter en halvtimme hänvisas till Sportex. När specialistbutikerna dessutom hittar ett distributionsnätverk där den förlegade idén med nationella distributörer har slängts på sophögen så finns det bra chanser att tjäna pengar dessutom. Då kan cykelbutiken bli ett showroom, ett säljkontor eller en inrättning som tillhandahåller service på köpta produkter, istället för nu då allt kapital och tid är låst i 100 st Nishiki citybikes som ska monteras, krängas och betalas.

Den lokala cykelbutiken är den butiken jag har en väl fungerande kund/säljarrelation med.
Den kan befinna sig precis var som helst, men ibland är det bra om den ligger i närheten.

2 kommentarer:

Rikard sa...

Visst är det så. allt tack vare globaliseringen. Det är fint skit det sörru =)

har du hört nått nytt sen sist f.ö.?

Tobbe Arnesson sa...

Internet har helt ändrat spelplanen för hur affärsverksamhet kan/bör bedrivas. De som inte bejakar det har en dyster framtid, är jag rädd.