And the winner is...

Ojj... 60 000 besök. Och så nära inpå fyraårsjubileumet. Så kul. Jag är glad, rörd och inspirerad av att det är så många som läser här. Jag bugar.
Men jag har fått ett litet problem. Det är nämligen tre personer som övertygande kan styrka att dom var den 60 000 besökaren. Det mest troliga är ju att räknaren inte uppdaterar ordentligt, men det spelar ingen roll. Tre personer från den bästa av läsekretsar har fått beskedet att dom är besökare 60 000, och då är det så. Grattis Stefan, Mankan och Fredrik!
(ja, Fredrik kunde ju inte motstå att gå tillbaka och kolla en gång till efter ha fått beskedet att han var 59 998 så nu torskar jag ju på att fixa en tröja i hampfiber).
Tack för att ni finns. Och nu över till det roliga: Vinnartröjan.
Mankan och Stefan får ju tröjor från Portland Cyclewear med texten Babylon By Bike och det ska det ju stå på Fredriks också. Men vad ska det stå mer? Falun? Åby? Bergshamra? 60 000?
Hangaround? XC-Svetto? Krängkt? Stolt?
Förslag tack. Kom bara ihåg att jag är enväldig domare.

60 000 besök!

Så där ja. Nu gick räknaren över till 60 000 besök här på bloggen. Tack alla ni!
Jag är fan i mig rörd. Nu måste jag ge mig in i statistiken för att ta reda på vem som vann. Kram, puss, kärlek!

Och om ingen ger sig till känna så går priset till Fredrik W som kom två platser i från. Även om det innebär att jag måste skaffa fram en tröja i hampfiber...

Semester

Hej!
BBB tar någon veckas semester. Ortisei lockar. Men det blir inget cyklande den här gången, för jag och mina syskon har gett min mor en resa till Dolomiterna i 70-årspresent. Det får bli promenader, vin och god mat. Det känns lite oartigt att släpa med cykeln på en sån resa.
Vi hörs om så där tio dagar, då är jag tillbaka, stinn av alla knödel som ska ätas.

Åka vilse.

Förmiddagen tillbringades i skogen. Jag blev lite inspirerad av Tobias rapport från södra delarna av Hellas, så jag tog Sörmlandsleden från Björkhagens golf och gav mig av mot syd.
Vissa delar av den stigen borde döpas om till "slippery when wet", för det är mördarrötter på sina ställen. Till slut lyckades jag med det jag hade föresatt mig, nämligen tappa bort mig. En mysig stig genom mestadels lövskog gjorde att jag inte hade en aning om var jag var. Till slut hamnade jag vid Ältasjön, och körde snabbt tillbaka mot Tenntorp där jag tog blåa skråstigen tillbaka till tennisbanorna, en stig jag inte kört på flera år. Det finns faktiskt väldigt mycket skog som inte är färdigcyklad ännu. Framtiden ser ljus ut.

Sadelen

Som den uppmärksamme kanske minns så skaffade jag en SelleAnAtomica Titanico sadel i vintras, eftersom Brooks kändes lite för lite tålig för MTB och att det det dessutom är kul att prova nya prylar så länge dom stämmer med ens egna förutfattade meningar. Så nu tänkte jag delge er mina erfarenheter när jag har provcyklat ordentligt.
Först och främst så kan jag ju säga att det är en bra MTB-sadel. Den är lång, viket jag gillar. När jag cyklar stig sitter jag på väldigt många ställen på sadeln, och jag gillar att flytta vikten utan problem. Dessutom hatar jag känslan av att ramla av sadeln bakåt. Vill jag vara bakom sadeln ska det vara mitt eget val. Att den har lång räls gör dessutom att den går att positionera på många sätt. Sen så är den bekväm. Passade på en gång, och jag har aldrig lidit av sadeln. Bra.

Den är snygg och stilrent designad, och har en stor fördel som den som har spänt upp en Brooks-sadel kommer att uppskatta: sadeln spänns med en sexkantsnyckel och inte med något dumt brittiskt specialverktyg. Nyckeln sticks in i bulten under fronten på sadeln, och så vrider man till. Men här har vi dom två stora nackdelarna: sadeln behöver mycket spänning. Jag har inte många varv kvar till max. Lädret töjde sig snabbt, men verkar nu ha stabiliserat sig. Nackdel nummer två syns på bilden här nedanför:

Lädret i froten på sadeln har ett litet hål stansat i sig för att sticka in insexnyckeln för justeringen, och det är helt enkelt för lite material kvar för att behålla formen. Vad dom borde ha gjort är ju helt enkelt att låta lädret gå ner över fronten så att hela spännskruven täcktes och sen placerat hålet i mitten. Överhuvudtaget så är finishen lite si och så. Jag fick gå över sadeln med skalpell på sina ställen för att snygga till kanterna. Men det är en i grunden bra sadel, och den blir förmodligen ännu bättre framöver när dom fått jobba bort barnsjukdomarna. Tacka mig sen som var tidigt på plan och köpte första modellen.
Ofta när jag har tagit ut min MTB för att cykla i Hellas har jag reagerat med ett "javisst ja, jag har ju en sån där sadel" och sen glömt bort allting. Att man inte tänker på vilken sadel man har är ett gott tecken.
Och till sist, låt mig klargöra att den inte klämmer på ballen. Inte ens när man cyklar utan blöja stör det.