Need for tweed

Har man knäbyxor behöver man knästrumpor. Och inte bara ordinära strumpor, nej, dom bör gärna ha en längd som aningen kortare än en DIM Stay-Up för att inte glida ner (kanske lite queeer för några, men med tanke på vilka konstiga kläder en del folk har på sig när dom cyklar ska väl inte långstrumpor vara ett problem?). Men såna strumpor finns inte överallt. Tvärtom, dom finns nästan ingenstans. Men med en halvtimme att fördriva innan ett kundbesök befann jag mig utanför jaktbutiken Widforss. Jag hade haft etablissemanget i åtanke tidigare, så det var bara att stiga in, morsa på dom gulliga hundar som vaktade kassan (en vovve på undervåningen och en på övervåningen) och välja mellan ett antal brittiska svindyra långstrumpor i 20 olika nyaner av brunt och grönt. Klart trevligt med en butik som förstår vad man menar när man frågar efter knästrumpor (över knäet, inte under!).
Men sen föll min blick åt höger i butiken... till tweedkavajerna. Eller ännu hellre, shooting jackets... Vad gör man? Bälg i ryggen för ökat utrymme när man sträcker på sig. Stora påsydda fickor med plats för hur mycket som helst.
Vädertålig tweed (ull för den som inte är insatt). Långa ärmar med öppningsbar manschett. Ett tyg som känns som ett mellanting av rustning och andra hud. Och så förbannat stilfullt.
Mina vänner, farbror Maskros steg ut från den Kungliga Hovleverantörens butik ett stort antal tusenlappar fattigare. Men jävligt snyggt klädd. Och om man ska döma av expeditens ord:
-Du behöver inte vara orolig, den där håller ett bra tag.
-Ja, jag tänkte inte köpa en ny på 10 år.
-Det beror ju på hur mycket du sliter, men jag skulle säga 20.

..så blir kostnaden utslaget på antalet användardagar väldigt blygsam. Bra cykelkläder är svårt att hitta. Lika bra att slå till. Jag medverkade dessutom vid en tillställning på kvällen där jag förväntades vara representativt klädd.



(för övrigt vill jag bara påpeka att det är förbaskat trevligt med hundar i butiker. Mer sånt)