Fransmännen uppfann mountainbiken.

(bildrna är lånade från Bicycle Quarterly)
Ta en titt på den här hojen. En Reyhand från 1936. Det ger en insikt i hur cykelhistorien kunde ha utvecklats i Europa. Groupe Montagnard Parisien hade en årlig tävling om vem som kunde bygga en lätt och användbar cykel för cykling i bergen. Ett av kraven var att cykeln skulle hålla för 460 km cykling under tre dagar i bergen (och kom ihåg, det var inte frågan om asfalt på den tiden!) och det förekom naturligtvis inga team med mekaniker för att serva deltagarna.
En bergsklättrarorganisation! efterlyser alltså cyklar speciellt anpassade för att "tourista" i Alperna och Pyréenerna och Frankrikes bästa cykelbyggare flockas för att visa sina alster försedda med den senaste teknologin. Ringer några klockor?
Alla dom viktiga bitarna fanns på plats.
Hur länge hade det tagit innan någon hade velat ha ett bredare styre för att få lite bättre hävarm på åsnestigarna? Kom också ihåg att 50-60mm däck var väldigt populärt i Frankrike på den tiden och att det fanns ett flertal verkstäder som specialtillverkade cykeldäck... Tanken att man var tvungen att välja att cykla på stig eller väg fanns liksom inte.


Merde! Grodätarna uppfann MTB 30 år innan hippiesarna i Marin County.

Men sen så bröt WW2 ut. André Reiss (constructeur av de avbildade cyklarna) var en av dom första som dog. Frankrike frös och svalt, och när kriget väl var över var det ingen som hade råd med en dyr specialbyggd cykel. Dom få som hade pengar köpte en CV2,
och dom som cykelsemestrade ville inte lida och plågas under sina 14 lediga dagar om året.
Cykeltillverkarnas fokus förflyttade till tävlingsscenen, och amatör-routiern fick ge plats åt tusentals hungriga unga män som såg sin chans att slippa från stålverk och vitkålsfarmer genom att vara starka i benen och stå ut med smärta.
André Reiss hann bygga cirka 300 cyklar under sin korta bana. Vad hade hänt om Peugueot eller Motobecane hade hunnit börja massproducera cyklar efter dom här specifikationerna?
Nu dröjde det ytterligare 30 år innan några personer i världens rikaste land tog upp idén med feta däck och cykla i berg. Och vi ser ju vad det ställde till med: Cykling blev extremsport och lycrasvetto. Vitargo eller Red Bull, bara att välja.
(att sen MTB´s genombrott inträffade i slutet av 80/början på 90-talet som var ett lågvattenmärke rent stilmässigt och i attityd till friluftsliv kunde ingen rå för)
Men hur hade cykeleuropa sett ut idag om tusentals fransmän, britter och tyskar hade fått tillfälle att trampa på en fetdäckad och korrekt utväxlad Stumpjumper redan 1939?
Vi blev ju tvungna att vänta till 1989 och Andi Heckmair för att någon återigen skulle visa hur en cykel egentligen ska användas...

Med stort tack till Claes Axäng som dirigerade mig till Bicycle Quarterly där jag hittade alla dessa fakta.