Som jag nyss rapporterade på Oppover
så är hedersmännen Larsson och Mölleborn just nu och cyklar Paris-Brest-Paris.
120 mil av svettsår, uttröttning och törst. Fine by me, om någon undrar. PBP är helt OK. Men när jag snackade med Jonas tidigare i kväll och han berättade att vägen var spikrak med lite lagom uppförsbackar fattade jag att PBP inte alls var min tepåse.
För:
Om någon kom till mig och sa: "Ska du hänga med på ett jättelånglopp utan vinnare som tar fyra dagar, du får sova i jympasalar och äta soppa längs vägen, det är lera, kullersten, stig, vidriga berg, bära cykeln över floder och nerförsbackar som ger dig svindel och du kommer att svimma av utmattning flera gånger" så hade jag förmodligen svarat ja på en gång och gladeligen kommit sist med ett leende på läpparna. Skitkul.
Men frasen "spikrak landsväg" knäcker mig. Be mig hellre cykla tio Finnmarksturer. Eller för den delen, fem stycken Paris-Roubaix (det blir ju åtminstone lite kullersten).
Jag är inte tillräckligt hård för PBP. 120 mil asfalt är på tok för tufft för mig. Det är inte tidsåtgången eller ansträngningen jag är rädd för. Nä, "spikrak landsväg" gör mig illamående.
Heder åt den som deltar. Själv skulle jag aldrig klara av det. Jag är impad.
tisdag, augusti 21, 2007
Vi är annorlunda
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inlägg
5 kommentarer:
Jag instämmer, men ändå lockar det...
Jag är definitivt inte hård nog så jag kommer köra Flandern Runt nästa år istället. Lite mer upp och ner och kullersten blandat med lite härligt belgiskt vårväder. Sen att Mirja och Atle hänger med och hejar på mig gör ju inte saken sämre. Ska nog ha min ännu icke inhandlade ulltröja på mig då!
Johan, jag skulle gärna hänga med dig på Flandern runt nästa år.
Det var långt från spikrakt Markus. Backe efter backe, by efter by, sväng efter sväng, dåliga vägar, pavé, mer backar, byar, pissregn, motvind, självmordstankar, en backe till, skavsår i häcken, knakande knän, backar, byar, piss och till sist 4 kannor vin. Helt plötsligt var det värt allting. :)
/J
Det var Jonas som sa att det var spikrakt, men han hallucinerade förmodligen. Måste vara kul att hinka vin efter en sån tur, man blir säkert fullständigt mental.
Skicka en kommentar