Pryltest: IRD Dual Bangers

Va, ett pryltest på BBB? Går inte det emot den här bloggens idé om ogrundade åsikter och dryghet? Ett pryltest är väl lite för användbart för att passa på BBB?
Egentligen är det så, men det här är ett dåligt pryltest. Tour skulle aldrig publicera något sånt här, det är gjort av en okunnig testare med för litet jämförelsematerial och är dessutom partiskt.
Alltså passar det utmärkt in i BBB´s dilettantprofil.

Vi (ja, än så länge är det bara jag här. Men det blir förhoppningsvis tillökning på BBB inom kort) kommer alltid att hålla den subjektiva fanan högt. Lita på det.

Nåväl, ni som har hängt med länge vet att jag i flera år har velat ha skivbromsar och bockstyre på cykeln, och det funkar än så länge bara med mekaniska skivbromsar (ramar finns det gott om, men hydraulhandtag som lirar med böj och styrdimensionen på bockstyren är det sämre med).
Och även om Shimano gör utmärkta mekaniska bromsar så funkar dom enligt uppgift dåligt med deras egna STI-handtag ( nånting med hur mycket wire som dras ut, sånt där tekniskt skit). Avidbromsar är bättre kompatibla med STI, men Avid var i vintras slutsålda i hela Europa (jo, jag kollade överallt). Men Dane hade en idé. Han hade funderingar på att ta hem Interloc Racing Designs Dual Bangers till Sverige. Det enda problemet var väl att han inte hade en aning om dom funkade. Så jag blev försökskanin. Självklart med försäkringar om få pengarna tillbaka om jag inte blev nöjd och att Phil skulle ställa upp med 24/7 service..

Jag svalde betet direkt. Det var ju ett klockrent upplägg. Ingen annan i Sverige använder produkten, den är snygg och med en annan teknik än vad som är vanlig på mekaniska skivbromsar och den ska sitta på en hoj som också är ganska annorlunda mot de flesta cyklar som finns i landet.. Fina wirear dessutom. Jag är bikesnob om nu någon misstänkte nåt annat.
(eller en jävla sucker..)

Det enda som var hyfsat normalt var väl bromsbeläggen som är identiska med Shimano Deore.
Bra, eftersom jag hatar reservdelar som är svåråtkomliga.
Det första intrycket av bromsarna var att det var jättebra modulering och stoppkraft. Men frambromsen gick emot. Och den fortsatte att gå emot trots att den borde ha blivit inkörd efter 100 km. Lite justering löste problemet, men det återkom. Det blev så allvarligt att frambromsen nöp så mycket att framhjulet bara snurrade tre varv innan det stannade. Trögtrampat. Juckande med snabbkopplingen löste problemet temporärt. Phil gjorde några justeringar och dremlade på framgaffelns fästpunkter (att gaffeln flexade när snabbkopplingen drogs åt ställde ju till det ytterligare). Men vi fick det att lira till slut, och jag var nöjd.
Knepet vi (dvs Phil) kom på var ju att justera bromsbeläggen på båda sidorna om skivan. Den här bromsens ok rör sig ju åt två håll.

Sen kom min Tyrolertur. Cykeln packades ner i tre sopsäckar och fick åka buss till söder om Innsbruck. Så naturligtvis envisades frambromsen igen när jag tog min premiärtur. Den sjöng som en näktergal på min första klättring dessutom... Och den höll farten på en behagligt hanterbar nivå när det blev dags för nerfart, utan att jag behövde röra bromshandtaget. På nerfarten ville dessutom bakbromsen utföra en imitation av soundtracket till Motorsågsmassakern. Vid det laget var jag tämligen irriterad, så jag löste problemet med gammalt hederligt våld. Välriktade sparkar kurerade oljudet. Och efter en bäcköverfart som var lite djupare än planerat så skärpte bromsarna till sig rejält. En kallsup och 8 kilometer nerfart på skogsstig gjorde susen. Men tanken låg och malde i min skalle att eftersom en spark löste problemet så måste det vara något som satt löst.. Nästa dag tog jag en titt på alla skuvar, och justerade lite lätt .. Fråga mig inte vad jag gjorde, jag lossade alla skruvar och drog åt dom igen när jag tyckte att det såg ut att passa. Nu var bromsarna precis som jag ville. Bra bett och dom låg inte emot (OK, lite skrap förstås. Men det har varenda hydraulisk skivbroms jag nånsin använt haft ).
Modulation och bromskraft var helt i klass med det jag är van med från hydrauliska bromsar på MTB. Fast milslånga nerfarter på skogsväg och grusvägar slet rejält på klossarna. Jag var tvungen att justera spänningen på bromswiren nästan varje kväll.
(men det är ju något som gäller för alla sorters bromsar. Den som inte kör slut på sina klossar i alperna bromsar förmodligen aldrig). Resterande tio dagars alpcykling var problemfri. Just att kunna hantera cykeln på samma sätt som jag är van att göra med en MTB på singletrack var en av dom saker jag trivdes bäst med. Och att inte få ont i fingrar och händer utan istället att kunna bromsa med liten kraftinsats var något jag längtat efter i flera år (OK, jag är gammal. Men jag gillar när det inte gör ont). Hade jag haft bredare däck hade jag kunnat bromsa ännu bättre, för den här gången så var det faktiskt så att mina Schwalbedäck satte gränserna för hur snabbt jag stoppade. Min snittfart nerför var betydligt snabbare jämfört med när jag har cyklat med cantibromsar. Så vad blir domen då?
För att var riktigt rättvisande så bör jag göra två jämförelser, dels med cantibromsar och dels med hydrauliska skivbromsar:

Mot canti:
+Sliter inte på fälgen( det visste ju alla redan).
+Bromsar bra i väta (två tryck på bromshandtaget så var vattnet borta).
+Ingen värmeöverföring till fälg och däck.
+Bättre hållbarhet på beläggen.
+Behöver inte lika mycket handkraft för att stoppa.
+Lättare att justera.


Mot hydrauliska:
-Måste justeras ofta.
+Ingen olja som blir överhettad.
-Kräver något mer handkraft.
+Lättservade när man väl vet hur man ska göra.
-Originalbeläggen slits snabbt som attan.

Så egentligen är det en klar vinst för IRD. För vad det handlar om är ju alltid en enda sak: Gjorde den här prylen min cykling till en bättre upplevelse den här dagen?
Svaret är defintivt ja. Jag har gjort flera turer i alperna tidigare och då snackar jag ju inte om upp och ner för en asfaltssträcka (även om jag har gjort det också) utan om att komma upp på grusvägar och vandringsleder och nerför igen, och att vara stark i händerna nästa dag och att slippa bry sig om att meka.
Dom här bromsarna har jag velat ha i flera år. Det är möjligt att Shimano och Avid gör lika bra bromsar. Det kan jag inte uttala mig om eftersom dom 1) inte funkade med mina handtag och 2) inte fanns tillgängliga för köp. Det enda jag vet är att när jag kom hem hade dom här bromsarna gjort min resa till en bättre resa.
Om Dane väljer att importera dom här bromsarna får ni fråga honom, det är han som avgör. Jag behåller dock mina för nästa alptur, och skulle inte tveka en sekund att sätta dom på en SS som är avsedd för Hellasterräng. Det ska bli jättekul att se hur dom uppför sig med Deorebelägg, för det är vad jag hade tänkt byta till nu när originalen är slutkörda och jag tror att dom håller lite bättre än originalen (jag glömde Deorebeläggen hemma så jag kunde inte byta under resan, pinsamt).


( och om nu någon har problem med att BBB skriver om en produkt som NAF importerar så vill jag återigen påminna om att det finns massvis med andra saker att läsa. BBB är (än så länge!) mina privata åsikter och det finns ingen som helst anledning till att jag skulle avstå från att lyfta fram dom saker som jag tycker är bra. Jag har hört att Tour Magazine är bra för den som vill ha objektiva tester. BBB sysslar inte med sånt..)

Förresten: denna text skrevs under inflytande av Margaret Mandolphs "Something Beautiful".
på vinyl.
Rekommenderad Northern Soul.